.

Ja, nu är det äntligen söndag.

I natt drömde jag först att det kom mens när jag skulle testa och sedaan att det blev ett plus. Så vilket av de två alternativen blir det då tänkte jag och gick och testade.

INGET, varken plus eller mens. Bara att fortsätta vänta och testa sen.
suck

Oj. vad långsamt det går.
Har bestämmt mig för att inte testa före söndag så då är BIM om jag har lika lång cykel som förra månaden. Fan va drygt om den alltid ska vara så. Då blir det så lång väntan när tråk mensen harr kommit tills det finns en chans för att få ett plus.

Det går inte fortare när sambon är på kryssning heller. Jag sover jättedåligt när han inte är hemma. I natt drömde jag antingen att han kom hem och berättade att han hade kramats?! med massa tjejer eller att det spökade hemma. När jag vaknade i tretiden så hörde jag massa konstiga ljud och frös där helt ensam under täcket. Som tur var kom min älskade katt och värmde mig en stund. :)

Men nu sitter jag här och har det långsamt, sombon hemma ikväll och "alla" jobbar. Har målat stolar idag men nu är det roliga slut, de måste ju torka innan jag kan fortsätta så jag sitter här och ser minuterna ticka förbi låååååååångsamt.

Söndag och plus nu tack!

Den senaste tiden har massa minnen från för poppat upp och tagit plats. Undra om det beror på att jag funderar på hur mina barn kommer att vara.

Helt ok om de är som mig som litet barn, jag var iofs väldigt busig men hade aldrig sönder saker (med flit) eller var elak mot någon. Bus som att slänga grannens skor, låsa in samma grannes karl i vedboden och leka postrånare är väl helt ok ändå. Ganska underhållande i eferhand. :)

MEN om mina barn blir en tonåring som jag var kommer det inte vara kul. Jag är lite rädd för hur det kommer att vara att försöka hålla ordning på en tonåring. När jag själv var 15 år tyckte jag att mamma och pappa inte hade någon rätt att lägga sig i vad jag gjorde. De var bara dumma enligt mig när jag inte fick sova hos min pojkvänn som var 5 år äldre. Inte så konstigt när jag tänker på det nu. De försökte skydda mig men frågan är om det inte var en del av varför jag stannade så länge med denna urusla kille. Fast jag ska inte skylla på dem, det var nog en rädsla för att inte hitta någon annan som ville ha mig. Snacka om dumt! Men under tonårstiden tvivlade jag staarkt på mig själv och varför skulle någon vilja vara med mig var en helt realistisk tanke. Jag tycker synd om alla tonåringar.

Nu vet jag att jag är värd mer än vad jag förminskade mig själv till då. Jag har en underbar sambo, några vänner som jag vet att verkligen uppskattar mig och som jag uppskattar. Tänk om jag hade vetat det då och vågat lämna det destruktiva förhållandet jag hade och lita mer på att mina föräldrar hade rätt.

Alkohol var en annan grej, jag drack det snabbt och så mycket jag kom åt och fick minnesluckor. Inte mer än andra kanske men det har fått mig att nu inte vilja dricka mer än nått glas så jag har kontroll och vet vad som händer. Nu dricker jag aldrig då jag vill bli med barn och skulle vara superorolig om jag hade drukit innan jag fick reda på att jag var gravid. Men jag saknar det absolut inte ett dugg. Kan tycka att det är riktigt skönt. Aldrig bakis men kan sakna ett glas vin till mat bara fast inte  ofta.

Oj vad jag hade mycket att skriva helt plötsligt.
Hoppas jag har ett litet liv i mig nu men mensen kanske inte ska komma före söndag så det är bara att vänta. Ska försöka hålla mig ifrån att testa till söndag.

Idag är det BIM, jag gick upp när sambon åkte till jobbet för att göra ett test, men det blev inte något plus idag. Suck. Jag verkar ha en längre menscykel är 28 dagar, har inte haft sån stor koll förens den sensarte tiden och när jag har fått mensen så kommer det bara nån droppe första dagarna bara för att förrvirra mig ytterligare. Då tänker man ju att dte kanske inte är mensen ändå. 33 dagarn var cykeln förra gången kan jag se efter en titt på min mobil. Har en app som  man kan skriva in när man får mens i så man har lite koll. Om jag har lika lång cykel denna gång är BIM inte förrens på söndag. :S

Å troligtvis blev ÄL missad. Tror jag ska köpa sånna där stickor nästa månad. Jag vill ju att bebis ska komma på soommaren, våren egentligen men den har jag ju missat för länge sedan. Nu hoppas jag på att det åtminstånde inte blir den här tiden på året men kyla och allt sånt. Jag ville dessutom vara ledig hela sommaren. Hur ska man kunna sommarjobba om man är höggravid lixom.

Och i höst tänker jag börja plugga till förskolelärare på distans. Hoppas det funkar. Har inte ro att vänta till hösten efter. Men kommer man bara in så kan man nog läsa terminerna lite hursom sen hoppas jag. Vill plugga 200 % så jag blir färdig nån gång.

Ligger efter i min livsplan, hus har jag, underbar sambo och har börjat försöka få barn, på det viset är allt toppen. Det är det här med jobb som har halkat långt efter. 3 års högskoleutbildning i tydligen helt fel inriktning för att få jobb sabbade allt. Snart var dete två år sedan jag gick ut och jag har inte hittat ett jobb. Skulle ha börjat plugga igen tidigare .

Antagligen luras kroppen igen men sedan äl, som borde ha varit i tisdags har jag lite från och till mått illa..
Fast sedan vi började försöka har jag mått illa mycket mellan ÄL och mens. Jäkla kropp att hålla på och lura mig.
Vill så gärna att det ska hända nu.

Vi har verkligen försökt den här månaden också, från mens fram till nu så har vi legat nästan varje dag bara typ 2 dagar som vi inte har det. Så oavsett när ÄL var /är så borde vi ha lyckats pricka in den.

Hoppas hoppas hoppas!