Tråkig dag
Det bara regnar och regnar, jag har ingen ork alls idag, har inte haft det på hela helgen.
Midsommarafton började med jobb så klev upp i 5-tiden, sen jobbat till halv två, fixa för midsommarfest och sedan blev det en trevlig kväll som tog slut runt två. Dagen efter sov jag mest, tänkte ta en promenad vid 18 men la mig på sängen och somnade, sov till 22, så det blev ingen. Dagen efter kände mig trött och seg hela dagen. Firade att storasyster blivit veterinär och kom hem slut och låg på soffan.
Idag är jag lika trött igen. Tog mig iväg till gymmet där alt kändes halvhjärtat och som att jag inte orkade nått alls. Bara trötthet.
Kan min sega helg och ett glas vin på midsommarafton gjort mig så trött? Har kännt mig ganska stressad inför midsommar har i princip jobbat och åkt hem och jobbat lite mer för att bli klar med hallen som har renoverats innan midsommar.
Eller så har jag en mycket roligare teori, tänk om det är så att jag är med barn och att jag därför är helt sjukt trött. Det skulle verkligen vara något. :) Men jag hade ÄL i tisdags tror jag, baserat på sexlust och flytningar, så väldigt ovetenskapligt men ändå. Nu ska jag jobba tisdag-fredag och gå upp tidigt så jag tänker göra ett test på lördag. Hinner ändå inte innan jobbet för då har jag bråttom så jag slipper gå upp nån minut för tidigt. :)
Ett stort och fint plus på lördag skulle varkligen förgylla mitt liv. Nu känns det aptrist, alla får semester utom jag som har ett sommarjobb, pest och pina! Nästa år tänker jag inte ta något sommarjobb utan hoppas på att jag får jobba så det räcker på dagis, trivs så bra med det. Mitt sommarjobb är ok ocksåm, men inte arbetstiderna.
Midsommarafton började med jobb så klev upp i 5-tiden, sen jobbat till halv två, fixa för midsommarfest och sedan blev det en trevlig kväll som tog slut runt två. Dagen efter sov jag mest, tänkte ta en promenad vid 18 men la mig på sängen och somnade, sov till 22, så det blev ingen. Dagen efter kände mig trött och seg hela dagen. Firade att storasyster blivit veterinär och kom hem slut och låg på soffan.
Idag är jag lika trött igen. Tog mig iväg till gymmet där alt kändes halvhjärtat och som att jag inte orkade nått alls. Bara trötthet.
Kan min sega helg och ett glas vin på midsommarafton gjort mig så trött? Har kännt mig ganska stressad inför midsommar har i princip jobbat och åkt hem och jobbat lite mer för att bli klar med hallen som har renoverats innan midsommar.
Eller så har jag en mycket roligare teori, tänk om det är så att jag är med barn och att jag därför är helt sjukt trött. Det skulle verkligen vara något. :) Men jag hade ÄL i tisdags tror jag, baserat på sexlust och flytningar, så väldigt ovetenskapligt men ändå. Nu ska jag jobba tisdag-fredag och gå upp tidigt så jag tänker göra ett test på lördag. Hinner ändå inte innan jobbet för då har jag bråttom så jag slipper gå upp nån minut för tidigt. :)
Ett stort och fint plus på lördag skulle varkligen förgylla mitt liv. Nu känns det aptrist, alla får semester utom jag som har ett sommarjobb, pest och pina! Nästa år tänker jag inte ta något sommarjobb utan hoppas på att jag får jobba så det räcker på dagis, trivs så bra med det. Mitt sommarjobb är ok ocksåm, men inte arbetstiderna.
Tid att kämpa..
Nu är mensen över och äntligen är den tiden då man kan göra något för att bli gravid. Sen kommer väntan på BIM och efter det har jag fått mens som man fått väntat sig igenom. Att ha mens över en vecka då är inte kul!
Men nu är det ljust, ett nytt försök att skapa liv har påbörjats och om två-tre veckor ungefär (vet inte riktigt när jag har ÄL) så börjar väntan på BIM, sega väntan då man vill ta ett test helst varje dag och hoppas, känner efter i kroppen och längtar så det gör ont efter ett plus på en sticka.
Det här är försök 11, om jag får mens och det inte blev något denna gång heller så är det dags att söka hjälp. Jag oroar mig för detta, inte för testerna som ska göras, inte heller för vad resultatet ska bli, det mesta går nog att lösa med hjälp från sjukvården. Det jag är orolig för är att de inte vill ta en på allvar. När jag var på cellprov försökte jag prata lite om att vi försökte och att det verkade ta tid, men jag tyckte att hon inte alls ville prata om det. Jag sa att min mens var konstig, hade haft två med en veckas mellanrum, men jag skulle inte stressa upp mig kring det, bara slappna av.
Skulle man få något liknande svar när man vill bli utredd så vet jag inte vad jag skulle göra. Tänk om de skulle säga attt vi ska fortsätta försöka så ska vi se att det säkert löser sig. Har äst om unga tjejer som måste försöka i 3!!!! år innan de ens får bli utredda. Då jävlar blir jag arg.
Men nu är det ljust, ett nytt försök att skapa liv har påbörjats och om två-tre veckor ungefär (vet inte riktigt när jag har ÄL) så börjar väntan på BIM, sega väntan då man vill ta ett test helst varje dag och hoppas, känner efter i kroppen och längtar så det gör ont efter ett plus på en sticka.
Det här är försök 11, om jag får mens och det inte blev något denna gång heller så är det dags att söka hjälp. Jag oroar mig för detta, inte för testerna som ska göras, inte heller för vad resultatet ska bli, det mesta går nog att lösa med hjälp från sjukvården. Det jag är orolig för är att de inte vill ta en på allvar. När jag var på cellprov försökte jag prata lite om att vi försökte och att det verkade ta tid, men jag tyckte att hon inte alls ville prata om det. Jag sa att min mens var konstig, hade haft två med en veckas mellanrum, men jag skulle inte stressa upp mig kring det, bara slappna av.
Skulle man få något liknande svar när man vill bli utredd så vet jag inte vad jag skulle göra. Tänk om de skulle säga attt vi ska fortsätta försöka så ska vi se att det säkert löser sig. Har äst om unga tjejer som måste försöka i 3!!!! år innan de ens får bli utredda. Då jävlar blir jag arg.
Återigen väntan..
Just nu väntar jag på BIM. Alltid väntan, på att mensen ska ta slut och känna misslyckandet att inte ha blivit gravid, på att det ska bli dax för ÄL och tänka nu ger vi järnet, och sedan på BIM med forhoppningar om att vi lyckats denna gång.
Väntan på BIM är alltså bäst, så man kan tänka att det kanske finns en liten chans att det växer ett liv någonstans i magen. Men det är också mest hjärnspöken, allt som kroppen gör analyseras noggrannt, det kan ju vara symptom på graviditet. Har i ett par dagar kännt mig väldigt trött och torr i munnen, fick för mig att det kan vara tecken så sökte på det. Och visst fanns det de som hade varit torra i munnen innan de upptäckte att de var gravida.
Men undra om man inte kan söka på det mesta och hitta någon som varit så, men jag hoppas så otroligt mycket att det är så min kropp reagerar och att det äntligen händer något.
Det är sommar nu, förra sommaren började vi försöka, kan det inte bara lyckas dennna sommar?
Jag längtar så efter din lilla barn som jag och min sambo kommer att älska över allt annat, kan du inte komma snart?
Väntan på BIM är alltså bäst, så man kan tänka att det kanske finns en liten chans att det växer ett liv någonstans i magen. Men det är också mest hjärnspöken, allt som kroppen gör analyseras noggrannt, det kan ju vara symptom på graviditet. Har i ett par dagar kännt mig väldigt trött och torr i munnen, fick för mig att det kan vara tecken så sökte på det. Och visst fanns det de som hade varit torra i munnen innan de upptäckte att de var gravida.
Men undra om man inte kan söka på det mesta och hitta någon som varit så, men jag hoppas så otroligt mycket att det är så min kropp reagerar och att det äntligen händer något.
Det är sommar nu, förra sommaren började vi försöka, kan det inte bara lyckas dennna sommar?
Jag längtar så efter din lilla barn som jag och min sambo kommer att älska över allt annat, kan du inte komma snart?
