Jag vill så gärna lyckas

Kan inte det här vara  gången som vi lyckas, att vi äntligen får ett plus istället för mens på BIM.
Jag skulle bli så fantastiskt överlycklig och super dupergald. Hoppashoppashoppas.

Vi har jobbat på som skjutton med att göra bebis så vi kan omöjligt haa missat/missa ägglossningen. Jag har absolut ingen aning om när BIM eller ÄL kommer att vara denna gång eftersom cykeln var hela 42 dagar sist, Så ett plus behövs för att jag ska tro att jag är gravid. En vecka över tiden för  mens verkar inte betyda nått. Jag har dessutom haft alla möjliga graviditetstecken utan att vara den så alltså kan jag helt enkelt inte lita på nått utom ett stort och fint plus på en sticka.

Jag har förresten blivit riktigt förtjust i ett pojknamn, som jag har varit väldigt obeslutsam med. Jag vet att är det en flicka är det en Astrid men pojke har jag funderat på Vilgot, Ludvig (gillar ej sambon), Alfred å Ture gillar jag supermycket men återigen inte sambon. :S Men nu har vi kommit på Sixten. Fint va?

Förresten ska vi gifta oss. :) Jag vill gifta mig av den enkla anledningen att hela familjen ska ha samma namn. Jag vill inte att mina barn ska ha annat än mitt efternamn ellerr annat än sin pappas så då blir det att gifta sig. Vi kommer antagligen att förlova oss den dagen vi vet att liten är påväg. Jag gillar den tanken.

Men det blir inget värsta bröllop utan vi gör dett nog enklast möjliga, vi och en vigselförrättare. Kanske en fest sen, skulle gärna få en bröllopsfest i bröllopspresent. :)

Jag tänker iallafall testa 4 februari så får vi se om det blir som jag önskar. Då är jag på dag 33 i cykeln, vilket var vad jag hade innan den superlånga sist.

Har du en bebis i magen?

Jag är vikarie på förskolan och fick denna fråga av ett barn idag. Svarade nej med ett leende. Men det ser ju ut som det, du är tjock blev svaret. En av ordinarie personalen sa till flickan att man inte ska säga så, det är inte snällt.

Ok, det är inte kul att vara tjock och få kommentarer som denna, fast jag vet ju hur jag ser ut och förstår att ett barn har svårt att inse att det kan såra. Har fått liknande kommentar om att jag är tjock förr men min reaktion på denna kommentar idag blev oväntad.

Tjockheten vet jag med mig och tog med ro, men frågan om jag hade en bebis i magen fick det att hugga till i hjärtat. Även nu när jag tänker på det. Jag skulle så gärna vilja få svara ja. Att jag är gravid, har en bulle i ugnen, en bebis i magen, är på tjocken och alla omskrivningar för att man är lyckligt medveten om att man kan förvänta sig att ha en son eller dotter om några månader. Jag vill så otroligt mycket!

Jag hoppas verkligen det tar sig denna gång. Det frestar på att det inte vill ta sig nån gång. Speciellt nu när svägerskan har blivit en lycklig mamma till barn nummer två. Hon har både en son och en dotter nu. Lyckliga människa.

Ledsen..

Jag trodde verkligen att det hade fungerat den här gången. Jag hade BIM den 23 december, då har haft en cykel på 33 dagar så hade räknat på det vilket jag inte hade förut så jag var helt hundra på att mensen skulle komma den 23 eller inte alls.

Jag var superglad på julaftonsmorgonen då mensen inte kommit, men när jag gjorde ett test var det negativt. Men tänkte jag, mensen har ju inte kommit så nu är jag nog gravid.

Dagarana gick, jag åkte utomlands en vecka och hade ett test med mig så bestämde mig för att testa på nyårsaftonen om ingen mens kommit. Så då på nyårsaftonen och ingen mens hade kommit, dag 41! gjorde jag ett nytt test. Även det negativt, men jag hade ju gått 8 dagar efter BIM så jag hoppades på att testen fungerade dåligt på mig.

Sen den 2 januari när jag gick upp på morgonen var det en liten jävla röd prick i trosorna som helt förstörde början på detta året. Jag som var helt säker på att vi hade lyckats. Dessutom har det kommit ganska lite mens så man börjar undra men eftersom jag testade negativt 10 dagar efter BIM får jag väl erkänna mig besegrad för denna gång.

Jag som tänkte att jag skulle få bebis innan vintern och var så glad.

RSS 2.0